120 till stränkan

Skön grej, snart höjs fartgränsen ute på E20-sträckan mellan Strängnäs och Eskilstuna. 120 k/h kommer kännas mycket mer komfortabelt.

För övrigt är jag nöjd som fan med att ha fått jobbet som coach på vårt kontor. Det passar mig att få ansvara för verksamheten och lite extra pengar till den annars ganska skrala lönen skadar inte.

Nu är det snart bio i sthlm, jippi-jo!

Nattens sanningar

Man ser alla människor irra runt och söka gemenskap enbart baserat på delade åsikter för att på så sätt få bekräftelse... Det känns fel!

Försök istället finna de människor som istället för att dela din åsikt, respekterar den och tror på dig för den du är, ingen annan! Detta går ofta hand i hand men då det inte gör det kom ihåg vad egentligen betyder något.

Sen finns det en skara sorgliga människor som inte har kapacitet nog att skapa egna åsikter. Istället fördömda att ständigt söka "dagens outfit"-bloggar för att ta reda på vilken åsikt som gäller för den kommande veckan.



Fundera inte så mycket över tiden. Framförallt inte framtiden... Vad som sker, det sker. Ofta vare sig du vill eller inte. Med risk för att låta klyschig... Gör det bästa av dagen för fan! Med detta inte sagt att du ska springa runt och skratta och vara glad bara för att. Utan du ska göra det som du mår bra av! Endast de som verkligen är harmoniska i sig själva klarar av att hjälpa andra på riktigt. Det ska vara först du sen de andra. Alldeles för många försöker nå inre lycka genom att springa runt och leka barmhärtig samarit... Det är fel!

Den genuina hjälpen kommer från den som verkligen vill hjälpa.

Som tillägg kan jag upprepa vad en klok kvinna en gång sa till mig, "du kan inte hjälpa de som inte vill ha hjälp."



Det som har hänt har hänt. Ångesten går inte över för att du ältar den. Inse ditt misstag och för guds skull lär från det.

Som en klok man en gång sa, "don't regret your past, learn from it."




Allt det här var mycket mer konkret när jag började skriva. Jag märker imorn när jag är piggare hur pass rörigt det blev...


Bra Linköping!

När man känner sig sådär lite halvkymig finns det inget bättre än att slå på TVn och se LHC panga 3 snabba mål, nu känner jag mig genast lite gladare!

Green Day

Jag har på nytt kommit in i värsta Green Day hypen. Det är skönt och befriande att lyssna på musik från ett gäng som har tänkt till, riktigt fina grabbar det där!

Längtar som fan tills deras nya skiva kommer någon gång under året. När det sedan blir dags för turné i slutet av året ska jag se dem. Har en känsla av att det blir London igen.

Någon som ska med?

Svårt att logga in

Är det bara jag som oftare och oftare har problem med att logga in på blogg.se?

Wayne Gretzky

Sitter just nu och kollar på en dokumentär som handlar om Ö-viks hockeyexport. Något som var väldigt tråkigt att se är att Wayne Gretzky ser sjukt sliten ut. Undrar om det ligger någon sjukdom bakom eller bara osunt leverne...?

Måste ju faktiskt nämna att jag tack vare min pappa faktiskt har fått träffa Wayne Gretzky en gång i mitt liv. Fick hans autograf och allt, det känns faktiskt fortfarande stort. Han var en makalös hockeyspelare och som dessutom alltid framstod som jävligt ödmjuk. Det är alltid ett stort plus!

TV 4 är inte heller någon höjdare

TV 4 är nästa kanal jag gång på gång blir trött på. Anledningen till det är att de själva försöker framstå som en seriös kanal men kan knappast leva upp till den idén.

Just nu tröttnar jag på de enorm pinsamma och amatöriga sändningarna från Kvalserien. Jag fattar inte varför de envisas med intervjuer under matchen. Har de inte greppat att det liksom inte fungerar? Nu ställde idiotreportern dummaste jävla frågan till Brynäs nuvarande assisterande tränare som nästa år ska ta över som huvudtränare. Hon frågar om Brynäs är ett lag han vill coacha? Klart som fan han vill!! Tror hon han hade tackat ja annars eller...

Perlskog, Ekwall, Sjögren, Eng och kompani, vi skulle må mycket bättre om vi slapp undan era förpestade utlägg och dåliga observationer. Det är sällan någon har koll på den där kanalen...

Det mest positiva med den här sändningen är att Ulf Rönnmark är kung. Han har överlägset den bästa domaren jag sett i år. Då har jag i och för sig inte sett någon match med Vinnerborg än och han ska ju tydligen vara grym just nu.

MTVs pinsamma program

Jag blir så trött på MTVs uppsjö utav riktigt dåliga tv-program där det känns som att de flesta mets går ut på att skjuta tonåringars självkänsla i botten. Just nu när jag zappade förbi på TVn upptäckte råkade jag få syn på programmet Made. Det programmet går i princip ut på att de ska peka ut en person som de ser upp till och sen försöka bli som den... Vafan! Gör folk sådana här program bara för att jävlas? Jag kan tänka mig att programskaparna satt i något konferensrum i sitt TV-hus med idétorka och sörplade kaffe. Då någon helt plötsligt utbrister:

- Hörni fan, jag hörde att det fortfarande är typ 3 procent av ungdomarna i USA som fortfarande mår bra och känner sig nöjda med sig själva...
- Va!? Vad säger du? Vad pysslar deras föräldrar med egentligen. Det har säkert sånna där jävla mammor och pappor som säger att de ska vara nöjda med sig själv och med den de är och att alla är unika och fina på sitt sätt.
- Ja, och de verkar ju inte ha några vettiga kompisar som kan trycka ner dem i skorna heller.
- Näe... Skandal!
- Kan vi göra något åt det?
- Ja men det är väl bara att vi gör som vanligt och rekryterar ett gäng osäkra tonåringar och berättar för dem att de inte kan se ut, tänka och göra som de gör. Sen sänder vi hela arrangemanget coast to coast. Kan ju folk försöka bygga upp deras självkänsla bäst fan dem vill.
- Klockrent vi kör på den!

Jag kan mycket väl tänka mig att det var så här Made kom till. Men som tidigare påpekat är ju inte Made det enda pinsamma programmet som kommit ur MTVs sköte men antagligen det värsta. Det enda programmet med något konkret innehåll värt att titta är South Park. I vilket Matt Parker och Trey Stone serverar oss härlig samhällskritik starkare och mer genomtänk än någon annan amerikansk TV-serie.

Coconut Skin!

Det finns en doft som överträffar alla andra. Den tränger in i näsan vare sig du vill eller inte. Allting annat blir oviktigt och du lever bara för stunden där och då.

Bara för det bjuder jag på Damien Rice härliga låt Coconut Skin. Det finns mycket i den här texten jag verkligen kan relatera till.



Kungen av sällskapsspel

Nu har familjen spelat spel igen. Vann jag? Jag säger så här, skiter björnen i skogen?

Spelet som vi spelade hette "Ticket to Ride" och var grymt roligt med en härlig mix av strategi och tur.  Det blev en ganska hård kamp där det var ovisst in i det sista men efter det att röken hade lagt sig efter den stenårda bataljen stod vi där som vinnare jag och Emil. Kan verkligen inte erinra mig om senast jag inte vann hemma med familjen. Börjar liksom kännas ganska standard nu.

Just nu sitter jag på lillasysters rum och lyssnar på hennes gitarrspel och skönsong. Hon är grymt duktig, inte bara systerduktig utan verkligen grym på riktigt. Jag har alltid vetat att hon kan sjunga men jag har inte insett förens ikväll att hon dessutom är riktigt vass guran i hand. Riktigt kul att höra! Framförallt är det jäkla mysigt att sitta här med henne på småtimmarna. Nu ska jag önska Remy Zeros låt Fair och sitta och tänka på alla underbara människor som förgyllar min vardag. Att sitta på ett obekvämt ställe i tio år känns fan lätt värt för att hålla er vid liv :)

Fy fan för klyschor!

Efter att ha läst ett inlägg i Elinas blogg, elina6.blogg.se, slog det mig hur mycket jag hatar användandet av klyschor och de som seriöst använder dem i sin vardag. Om någon, nångång har hört mig använda en klyscha eller att ni hör mig säga något klyschigt i framtiden. Straffa mig för fan!! Det får inte gå till på det viset, vare sig det handlar om högskoleuppsats, arbetsansökan eller att du försöker snärja en tjej på krogen. Som Patrik skulle sagt, det är inte okej!

Enda gången det är kosher att använda klyschor är som ironi i humoristiska sammanhang. Just då enbart för att poängtera hur jävla idiotiska de är. Snälla kan ni inte prata mer fantasifullt, ja då får ni fan hålla käften!

Pinsamt i Frölundaborg

Även fast jag verkligen innerligt hatar Färjestads A-lagsorganisation och blir glad av deras misslyckanden kan jag inte annat än att hålla med dem om vilken skandal det var igår.

Hur fan kan det på Elitserienivå gå till på det där sättet? Pinsamt Frölunda!

Sedan Djurgården blev utslagna i en matchserie där de aldrig riktigt verkade hänga med tror jag nu faktiskt att jag helst ser Linköping som vinnare. Om Timrå vinner vore det också ganska kul.

Jag vill att något händer

Trots att jag under gårdagen inte kunde få en lugn stund känner jag mig just nu sjukt rastlös när jag istället borde uppskatta långfredagslugnet.

Som sagt, gårdagen var riktigt händelserik. Först var det fullt upp på jobbet och vi kunde inte sluta förens klockan hade passerat sex. Därför fick jag stressa iväg till Smehallen där jag hade lovat att döma en U14 match några dagar innan. Normalt sett är jag alltid jävligt pepp på att döma men utan mat i mig kändes det tungt. Eftersom det var en träningsmatch hade de gjort upp om att spela så långt de hinner och inte bryta efter två perioder. Med det i åtanke försökte jag att inte ta så många utvisningar utan istället låta de få spela så mycket som möjligt. De hann spela 15 effektiva minuter i sista perioden, bra jobbat på 80 minuter.

Efter det var det bara att stressa iväg hem till Adde för det stundade utgång. Kändes helt undebart att få vara på en Harrystorsdag igen och veta att jag inte skulle jobba dagen efter. Jag älskar verkligen trubadurerna på Harrys. De har alltid grym touch på vad som passar att spela och gör det bra.

Även den här kvällen blev riktigt lyckad, jag hade som vanligt med det här gänget skitkul. De sista tequilashotsen kanske inte riktigt var nödvändiga? De har gjort sig påminda idag.

Efter Harrys blev jag sjukt arg på kebebtorget för jag fick aldrig min mat. Jag tror Elina snodde min hamburgare, fast den kunde hon fan vara värd. Inte nog med att jag fortfarande inte fick i mig någon mat blev jag stämplad och fälld ute i gruset utanför.

Kvällen avslutades med att vi lyckades sova fyra stycken i en 105 cm säng.

Ge er!

Läste den här artikeln på Aftonbladet och kände att jag behövde kommentera.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2090566.ab

Att sätta gränser med regler som inte riktigt går och motivera är bland det jävligaste som finns. Att diskutera hela klädfrågan i sak är ytterst komplicerat och är absolut en diskussion jag inte har energi till att börja.

Det jag faktiskt funderar på är argumentet om att det skulle vara ohygieniskt. Det finns en del forskning på området. Om vad som är hygienskt och inte och vilka kroppsdelar som är mer ohygienska än andra. Skulle man då göra en lista på ohygienska kroppsdelar dröjer det faktiskt en stund innan vi landar på skinknivå. Alltså får de komma med något nytt. Det som klassas som brukar klassas som mest ohygienskt är händera. Skulle alltså den berörda skolan hålla kvar vid sitt argument skulle inte många få äta någon mat. Ska man fortsätta att kritsera hygienargumentet är jag mycket skeptiskt till att renligheten i köket lever upp till den standarden som skolan verkat kräva.

Sen att det är sjukt fult att strutta omkring sådär... Ja det tycker man någon borde kunna berätta för dem...?

Miss i senaste inlägget

Det hände något märkligt med senaste inlägget. Den sista biten av texten försvann därav det abrupta slutet. Nu är texten komplett och läsningen blir antagligen lite mer givande.

Efter helgen

Jag sa att jag antagligen skulle ha saker att skriva efter helgen och nog fan blev det så!

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja och i vilka trådar jag orkar dra. En del saker bör lämnas osagt då det finns en risk att det har mer negativ effekt på betraktaren än vad det har positiv verkan på skribenten.

Den beryktade festen gick i alla fall av stapeln som planerat och det blev till slut en perfekt skara sköna människor som samlades hemma hos Adde. Till en början var det bara fyra vänner, två pizzor och ett okänt antal ölflaskor. Runt sjutiden började festfolket droppa in med det glada tjejgänget i spetsen. Det visade sig senare under kvällen att en flicka skulle få bli lite gladare än alla andra. Vid åttatiden var näst intill alla förväntade gäster där och alla verkade trivas. "Åå vad vi skratta och skåla" som Mangan hade sagt . En av det bästa grejerna med gårkvällen var att jag kände mig avslappnad. Normalt sett när man står som värd brukar man nås av någon form av prestationsångest och känna krav på sig att alla ska trivas. Men inte lördags, allting flöt på för bra för det. Sjukt kul!

Vi lyckades även fixa en skön combo utav vanlig bra musik och melodifestivalen. Tror att majoriteten var nöjda även med det arrangemanget. Flera reflektioner angående melodifestivalen längre ner.

När klockan började närma sig elva började vi kännas oss mogna att dra oss ner emot stans uteliv. Utelivet denna kväll stavades Lotus. Ett ställe som jag tycker får ta alldeles för mycket skit. Så jävla illa är det inte. Att Lotus blev vår nattdestination kom sig utav en händelse som utespelade sig fredags. Då Adde skulle försöka hitta sällskap när klockan var närmare två än ett. Jag vet inte vad som direkt sas men när Adde kom tillbaka ifrån henne hade han fått med sig 14 inträdesbiljetter till lördagskvällen på Lotus. Gratis är gott som man säger.

Väl nere vid fristadstorget hände väl kvällens tråkigaste incident. Det var Kroken som fick 500 kronor i böter för att han gick och drack öl. Hela grejen känns så enormt jäkla pinsamt av den inblandade polisen. Eskilstuna har värre kriminella problem att ta tag i än kräva surt förvärvade pengar från en volvoarbetare som bara vill fira helgen på ett härligt arbetarklassigt sätt med en ölburk handen. Kul att vi dessutom tio minuter efter denna händelse får bevittna ett gäng nötter som står och kastar sten på Hemköps fönster 300 meter ifrån den platsen där tidigare kriminella händelse ägde rum... Fan det här fick mig att tända till!

Hur som helst var det kul även inne på Lotus. Som vanligt splittrades gänget men det blev som vanligt en hel del dans, några vitryssar, lite hångel samt möten med människor man aldrig skulle prata med utanför lokaler med fullständiga rättigheter.

Precis när klockan hade passerat ett visade det sig att en viss person inte längre var välkommen på Lotus för den här kvällen. Inget konstigt med det, somnar man i en av sofforna är man ganska klar. I och med detta bestämde även jag och Adde oss för att dra oss hemmåt för att ta hand om vår fallna vän.

Under söndagen mådde jag nästan oförskämt bra och efter en riktigt trevlig söndagsfika samt en härlig bakisrulle. Skjutsade jag hem John till sthlm. Vi fick en bra pratstund i bilen och på vägen kunde Elina hålla mig sällskap via A Bells utvecklade uppfinning.

Det blev dessutom en väldigt sen söndagskväll/natt med en kanske ordfattig men ack så trevlig pratstund. Emmi och jag tittade dessutom på Romeo och Julia och det var så längesen jag såg den att jag hade glömt bort hur bra den var. Jag pratar om den moderna verisionen med DiCaprio. Tack för kaffet!

Nu har jag skrivit av mig en del av vad som har hänt och ändå känner jag att jag håller inne på den hel del känslor och incidenter. Hur som helst får det här räcka ikväll. Mitt utlovade utlägg om Melodifestival får komma imorgon istället.

Godnatt, puss och kram hälsa familjen! (Kul att se att man kan inspirera förresten)

Nu är helgen här

Just nu är det sjukt irriterande för att den här bloggportalen verkar vara något överbelastad. Jag har försökt logga in och skriva i en kvart nu utan att det fungerat. Men då undrar ni hur tusan jag kan skriva nu om jag inte kommer in. Jo men såklart använder jag ju ett worddokument såklart. Så när jag väl kommer att lyckas med att ta mig in så kommer det här bara att klistras in.

Den här helgen har jag verkligen längtat efter. Den har hägrat något fruktansvärt där borta vid horisonten, nu är vi dock äntligen där.

Gårdagskvällen spenderades ihop med Adde och John samt en del öl. Ingen av oss var väl direkt supertaggad utan vårt fokus låg redan på det som komma skall ikväll. Därför blev det aldrig något jättedrag. Vi var först på Raw för att se ett väldigt medelmåttigt rockband som kallades sig Bonafide, Jävligt beigt.

Vi drog ganska snabbt där ifrån och testade Lotus istället. Inte heller det stället skänkte oss någon direkt glädje. Vi stannade ändå till två och gick hem via Subways för att fixa oss lite god nattamat.

Nu sitter vi och peppar oss för ikväll, då ska det bli andra bullar!

Mitt hår har förresten blivit våldtaget så det är inte mycket kvar.

Körigt just nu

Jag vet att det inte händer så mycket här just nu men ha tålamod och fortsätt att kika in. När den just nu hektiska vardagen lugnar ner sig ska det blir högre inläggsfrekvens igen.

Imorgon kommer John hit, fan vad jag ser fram emot det i alla fall.

Point of no return

Nu är kontraktet signat så nu är allting klart för flytt under månadsskiftet april-maj. Det är inte riktigt den lägenheten vi helst ville ha men vi fokuserar på det positiva. Vi har bland annat diskmaskin, en hög jävla femma för det!!


Jason Mraz, Flipp eller Flopp? VAFAN!

På fredagar finns det en programpunkt i P3 populär som heter Flipp eller flopp. Det går ut på att studion gästas av två profiler oftast från musikbranchsen. De två ska sedan lyssna på tre "nya" låtar och bestämma sig för om den "nya" låten kommer bli en hit eller inte.

Nu blir jag fan fundersam hur vår musikindustri fungerar då en av de tre låtarna som kommer att bedömmas imorgon är "I'm yours" med Jason Mraz. Vafan! Den låten är ju långt ifrån ny. Jag kan inte svara för när den exakt kom och orkar i skrivande stund inte göra den researchen. Det jag emellertid kan svara för är när jag började gilla låten och det är nästintill ett och ett halvt år sedan. Så vad händer egentligen, vem väljer vilka låtar som ska vara med? Jag är mycket skeptisk till konceptet.

I vilket fall som helst är låten grym och jag älskar den fortfarande även fast jag lyssnat på den sjukt mycket. Allt annat än betyget flipp imorgon vore ytteliggare en skandal.


Lazee - Rock Away

Det förekommer intressanta diskussioner på jobbet angående bra musik kontra dålig musik. Vi får ju i oss en ganska bred skopa då vi lyssnar på riktig public service radio.

En låt som jag undrar lite över är Lazees "Rock Away". Jag tyckte den var asbra första gången jag såg den på P3 guldgalan men sen vette fan egentlige, känns ju inte riktigt så värd efter några genomlyssningar. Det mest intressanta är vad han egentligen vill säga med låten? Då tänker jag framförallt på den oerhört tragikomiska utdraget: "He's bad but I'm bader!"

Vad fan vill han egentligen säga med det? Snälla förklara någon!


Var är min mössa?

Jag hade den för en stund sedan men nu är den borta. Helt spårlöst vad hände egentligen? Den som skulle hålla mig så varm... Jag blir lite smått galen...

Till de som har det svårt

Den här texten är tillägnad till de två underbar vänner som inte har det så enkelt just nu. Ni ska veta att jag tänker på er!

I know that life ain't always good to you.
I've seen exactly what it's put you through
Thrown you around and turned you upside down and so you
You got to thinking there was no way out
You started sinking and it pulled you down
It may be tough you've to get back up

I wonder why nobody's waiting on you
I'd like to be the one to pull you through your darkest times
I'd love to be the light that finds you
I see a silver lining on your cloud
I'll pick you up whenever you fall down
Just take my hand and I will help you stand

Because you know that life ain't over yet
I'm here for you so don't forget
You can count on me cause I will carry you till you carry on

Anytime you need someone
Somebody strong to lean on
Well you can count on me to hold you till the healing is done
And every time you fall apart you can hide here in my arms
And you can count on me to hold you till that feeling is
Gone so you can live today
Seems so long to yesterday
Keep on counting on me to carry you till you carry on
You know that life ain't over yet I'm here for you so don't forget
You can count on me cause I will carry you till you carry on
Anytime you need someone
Somebody strong to lean on
Well you can count on me to hold you till that healing is done
And every time you fall apart
You can hide here in my arms
And you can count on me to hold you till that feeling is gone
Remember life ain't over yet I'm here for you so don't forget
That you can count on me to hold you till that feeling is gone

Hang in there!

Lägenhetsjakten

Nu har jag och Adde reserverat en lägenhet i Nyfors. Jag antar att det inte ska vara några som helst problem att få ansökningen godkänd så i slutet av april blir det flytt till större place. Utflyttnings- och inflyttningsfester hägrar :D


Atena var ett värdelöst lunchställe

Igår hade jag inte någon bra möjlighet att skriva därför skriver jag om gårdagens lunch idag istället. Vi skulle testa att hämta mat från en grekisk restaurang här i Eskilstuna. Jag är inte alls kräsen i maten utan brukar kasta i mig i princip allt. Men Atena som restaurangen heter gjorde ta mig fan allting fel. När vi ringde och beställde fick vi beskedet att maten skulle vara klar om cirka 20 minuter. Vi kom dit fem minuter efter utsatt tid men fick trots det vänta ytterliggare 20 minuter på vår mat. Det är väl sådant som händer tänkte vi och tog med oss maten tillbaka till kontoret för att äta. Vi hade beställt kycklingfiléer med pommesfrites och tsatsiki. Vad fick vi då i våra byttor? Jo en liten torr jävla kycklingbit, pommes frites som verkade vara ungsgjorde och inte friterad samt att det inte fanns en tillstymelse till Tsatsiki. Helt jävla VärdeK! Vi fyra som beställde var alla lika upprörda och ingen av oss kommer garanterat aldrig mer göra ett återbesök hos Atena. Så jävla mycket tummen ner!

Men för att avsluta i dur och inte i moll kan jag idag känna mig mätt, glad och belåten efter ett besök på Ming Palace. Det går vi gärna igen :) Om någon letar matställe i Eskilstuna rekomenderar jag också det relativt nyöppnade Solo pasta där det både är gott och prisvärt.

I do like mondays

Jag har sagt det här en gång för mycket kanske men jobbet vi har är så jäkla toppen och eftersom vi jobbade oss blodiga förra veckan har vi det nu toklugnt istället. Det finns liksom inte så mycket att göra så imorn får vi knalla hem klockan elva vilket ska bli underbart.

En annan rolig händelse från dagen är att jag och Adde var och kollade på lägenhet. Vi var sugna på att hugga den här direkt men vi ska avvakta på en som verkar snäppet bättre. Kruxet är att vi inte vet om vi kan flytta in i den i tid. Så om det skiter sig hoppas vi att den vi såg idag finns kvar.

Jag är lite för trött för att spåna fram något väsentligt att snacka om så jag avslutar här för ikväll...

God natt!

Gladare avslutning

Avslutar veckan med ett skrattframkallande inlägg. Om ni inte känner igen den underbara mannen i videon här nere så heter han Ricky Gervais. Jag finner verkligen inte ord som gör honom rättvis. Det existerar inte nog med superlativ för att hylla humorgeniet nummer 1. Med tanke på allt snacka om Björn Gustafsson känner jag att jag måste få konstatera att han inte är något i jämförelse med de större humorgenier som finns.

Som jag då nämnde här är nummer ett och hans försäljningssiffror talar för sig själva, han har slagit alla rekord som går att slå som ensam komiker. Han är upphovsman till succéer som The Office och Extras vilka båda två har visats på SVT under de senaste åren.

Klippet nedan är från hans första av tre stand-up shower han gjort. Showen i fråga heter Animals och är även det genomgående temat. De andra två showerna heter Politics samt Fame. Fame hade jag personligen förmånen att få upplvea live i London i höstas. Ett ord: MAGISKT!

Se och njut när Gervais ger en lektion i teologi.




De som förstår

Fan vad jag uppskattar er människor som faktiskt förstår. Ni som försöker se ett steg längre utan att bry er om artificiella fasader. Det är alltid lättare att öppna upp sig och stå för sina åsikter om man slipper bli dömd för sina uttalanden.

Många andra skänker glädje andra dagar men det är ni som kan få den tyngsta av tunga dagar att kännas lite lättare.

Andra lite roligare reflektioner från dagen är att...

... Sollentuna HC är det överlägset skönaste laget jag dömt i år. Man kan fan inte uppträda på ett bättre sätt! Stort jävla plus till ansvariga i den organisation, fler borde se och lära av ert föredömliga agerande.

... Nickar man en boll som varit 20 meter upp i luften och vänt får man jävligt ont i huvudet.

... Edward Scissorhands var en riktigt bra film men som jag aldrig mer kommer klara av titta på.

... Jag har gjort upp planer för att se Juno på bio ytterliggare än gång.

... Imorgon startar ny jobbvecka, fortfarande har jag inte upplevt den där måndagsångesten alla pratar om.

Puss å kram hälsa familjen

Monsters reklam igen

Har reflekterat över ytterliggare en grej i monsters reklam där två killar sitter i en maskin och cyklar för att jorden ska rotera. Det känns som att många har anmält den här reklamen till MER på grund av dess ojämställda utformande. Att det ska vara 100 % män som får vår gjord att gå runt, det kan ju bara inte vara acceptabelt. Hur många kvinnorättsaktivister har inte hunnit anmäla den här tro? Skulle vara kul att få en siffra på det.


RSS 2.0