Jag känner hur jag tänder till!
Vaknade sent idag och kom ganska snabbt fram till att det var försent för att äta en normal frukost. Jag har emellertid en hockeymatch som ska dömas ikväll vilket gör mig ganska mån om vad jag stoppar i mig så jag letade mig upp till tacobuffén som finns på tågstationens café. Det känns ändå relativt nyttigt och energirikt.
Nog för att det är skönt att ofta sitta själv och filosofera så kände jag ändå att en tidning var på sin plats. 15 kronor fattigare och lite irreterad efter pressbyråexpedtiens bemötande hade jag dagens lokaltidning i handen.
Det mest spännande var recensionen från gårdagskvällens konsert som var överaskande positiv. (För att komma från en recensent.) Hur som helst, det som fick mig att tända till var filmtipsen på TV-tablåsidan. Jag vet inte var tidningen hämtar dessa små korta kommentarer som även inkluderar betygsättning men jag önskar jag visste så jag kunde ställa ansvarig till svars.
Man kunde alltså läsa följande: Spiderman 2, 4/5, En mycket bra uppföljare som lever upp till sina förväntningar plus lite till...
Att ge fyra stjärnor till en medioker serietidningsfilmuppföljare är en spark i skrevet till alla de där ute som faktiskt anstränger sig för att göra betydelsefull film med hjärta och hjärna bakom.
Vad som sedan fortsatte att uppröra mig var nästa inlägg i filmspalten där en riktigt bra film bara får tre stjärnor. Jag pratar om Smala Sussie, en film som är en, till skillnad mot Spiderman, En film med både hjärna och hjärta. Packade med härliga karaktärer och vitsiga repliker. Smart, svängigt och härligt manus där man tydligt känner hur mycket Ulf Malmros älskar värmlandsbyggden.
Jag kände hur jag tände till! Därför ska jag nu försöka lugna ner mig med lite pepparkaksbak med Sandra, världens bästa tjej!
Tjuvstart!!
Jag tycker att jag som vuxen har en relativt bra förståelse för barnsliga saker och varför det man gjorde som barn var roligt då. Men jag kan inte se vad tjusningen låg i att öppna pappersluckor på en kalender? Hemma hos mig fick vi dessutom bara en kalender att dela på. Något som medförde att det kunde blivit fullskaligt krig över de där förbannade luckorna. Tur var det nog att vi hade en ordentlig rättviseskipare på elitnivå som kunde se till allt som ofta blev så rättvisst som möjligt.
Ugglakoncerten var riktigt bra. Ungefär som jag hade förväntat mig, snäppet bättre kanske. Jag vet egentligen inte hur jag ska kommentera den så därför gör jag det inte. Den var bra helt enkelt.
Godnatt!
Femton minuter över...som knappast går till kändiskap...
Backgammon är ett spel som jag tycker är sjukt underskattat. Eller rättare sagt har det inte fått den chans det förtjänar. Detta magnifika brädspel med en härlig kombination av tur och strategi skapar mycket spännade partier som både kan spelas för den roliga sakens skull eller med en liten insats för att göra det lite kryddigare. Därför uppmanar jag nu er som gillar spel som schack och poker att genast lära er och försöka bemästra Backgammon. Det är dessutom löjligt enkelt eftersom det går att spela via windows basutbud av spel.
Ikväll är det i alla fall konsert och då hoppas jag att jag har piggnat till. Magnus Uggla heter artisten och jag tror ni är bekanta med hans arbete. Får se hur pass bra han är, om han lever upp till haussen. Någon form av utlåtande kommer.
Nu har jag slagit ihjäl femton minuter och det är dags att ta sig upp till lektionssalen för diskutioner kring verk av Strindberg och Ibsen.
Mjuk kontra hård
Försöker få snurr
Det tar väl kanske ett tag innan jag kommer in i tempot och får en rutin i att blogga mer frekvent för just nu så går det alldeles för trögt. Mitt mål var att snitta ungefär tre inlägg om dagen och just nu ligger snittet på ett...
Men jag arbetar på det och idéerna finns där. Problemet verkar som sagt vara att jag inte har vant mig vid att skriva flera gånger om dagen. Det borde inte vara särskilt svårt med tanke på att jag faktiskt lever tillsammans med datorn och kollar mailen ungefär tre-fyra gånger i timmen. Det här får mig att framstå som en smärre datornörd. Inte datanörd för det är något Helt annat!
Men nörd... nej... Jag ser mig mer som en person väldigt anpassad till vårt teknologiska samhälle. Ständigt uppdaterad på vad som händer i vår del av världen. De delar som Inte intresserar massmedia känns lite tyngre att engagera sig i. Men se mig inte som en sämre människa för det. Det är knappast till gagn för någon att jag sitter framför en skärm och konstaterar vad som har hänt. Jag skulle gärna bry mig och jag hade kapacitet att göra det på riktigt. Anledningen till att jag känner ett behov av att orienterar mig i västvärldens nyhetsflöde är den enkla anledningen att det finns en stor grupp människor som ser ner på mig om jag inte "bryr" mig. Ungefär samma individer som tyckte att vi i Sverige skulle trä på oss en röd tröja... Varför? Det visste ingen...
Tänk på vem?
Vad är det för fel att tänka på sig själv i första hand? Varför denna uppståndelse bara för jag säger vad jag känner och lyssnar på mig själv och gör det jag kommer må bra av?
Sjukt att vi har blivit så konstruerade att vi inte får sätta oss själva i första rummet när de personer vi har innanför pannbenet är de som borde stå oss närmast...
Det handlar inte om att göra andra människor illa utan om att istället ifrågsätta varför de ska gå före...
Asså jag känner ju hur jag tänder till här!
Ny blogg!
Dags igen, ny blogg, ny skepnad!
Det som ska skilja den här mot den förra är att jag numera ska ha en lite högre frekvens på mina inlägg. Dock så kommer inläggen i sig att vara kortare och mer konkreta.
Fortfarande kan det bli allting mellan himmel och jord, seriöst och oseriöst, som tas upp. Detta är helt beroende på humör.
Vi får se vad som händer... spännande *biter på naglarna* (Ja det går även fast man skriver! Det är bara att skriva med en hand och bita på naglarna på den andra. Sen byter man bara hand lite då och då.
Keep in touch för fler sanningar!
