Ello lirar Coldplay
Numero uno!
Det finns nog ingen annan låt som betyder så mycket för mig som den här!
Yellow! (Tyvärr är även den här videon ganska dålig så det blir från en livespelning i Tokyo istället. )
Två!
So, here it is. VIVA LA VIDA!!! (Videon är ganska tråkig så jag skickar upp en livespelning istället)
Tre
Snart är både listan klar och snart är det konsert. Jag längtar!
Här kommer låt nummer tre på min lista och den är plockad från senaste den senaste EPn, "Prospekt's March", som var en uppföljare till "Viva La vida" skivan. Låten förekommer även på den riktiga VLV skivan men då enbart som instrumental version. Enligt Chris lyckades de inte skriva klart låten i tid för VLV men melodin var alldeles för bra för att inte ta med så därför kom den med som inledningsspår. Den instrumentala låten i sig är helt magiskt och när de vevar igång den som inledning på konserten är det rysningar på hög nivå.
Den efterföljande, fullständiga låten blev såklart dunderbra när den fick sin text. Det är på riktigt en låt som alltid för mig glad när jag hör den och får mig snabbt att glömma alla problem för stunden. Att se videon är enormt cool skadar ju inte heller :)
Här har ni "Life in technicolor 2"
Fyra
På plats nummer fem
Tyvärr finns det inte vad jag vet någon officiell musikvideo så den här får duga.
Den känns bra i handen
En tanke bakom...
Nej, vad de här killarna inte gör rätt just nu är en gåta... Det jag väntar på just nu är någon form av Live-DVD så man kan få återuppleva lite av det underbara från den 18:e september.
Nej nu är det off för pepparkaksbak hemma hos Adde. (Vilket iofs är mitt hem också men inte på samma sätt längre)
Green Day
Längtar som fan tills deras nya skiva kommer någon gång under året. När det sedan blir dags för turné i slutet av året ska jag se dem. Har en känsla av att det blir London igen.
Någon som ska med?
Coconut Skin!
Det finns en doft som överträffar alla andra. Den tränger in i näsan vare sig du vill eller inte. Allting annat blir oviktigt och du lever bara för stunden där och då.
Bara för det bjuder jag på Damien Rice härliga låt Coconut Skin. Det finns mycket i den här texten jag verkligen kan relatera till.
Jason Mraz, Flipp eller Flopp? VAFAN!
På fredagar finns det en programpunkt i P3 populär som heter Flipp eller flopp. Det går ut på att studion gästas av två profiler oftast från musikbranchsen. De två ska sedan lyssna på tre "nya" låtar och bestämma sig för om den "nya" låten kommer bli en hit eller inte.
Nu blir jag fan fundersam hur vår musikindustri fungerar då en av de tre låtarna som kommer att bedömmas imorgon är "I'm yours" med Jason Mraz. Vafan! Den låten är ju långt ifrån ny. Jag kan inte svara för när den exakt kom och orkar i skrivande stund inte göra den researchen. Det jag emellertid kan svara för är när jag började gilla låten och det är nästintill ett och ett halvt år sedan. Så vad händer egentligen, vem väljer vilka låtar som ska vara med? Jag är mycket skeptisk till konceptet.
I vilket fall som helst är låten grym och jag älskar den fortfarande även fast jag lyssnat på den sjukt mycket. Allt annat än betyget flipp imorgon vore ytteliggare en skandal.
Lazee - Rock Away
Det förekommer intressanta diskussioner på jobbet angående bra musik kontra dålig musik. Vi får ju i oss en ganska bred skopa då vi lyssnar på riktig public service radio.
En låt som jag undrar lite över är Lazees "Rock Away". Jag tyckte den var asbra första gången jag såg den på P3 guldgalan men sen vette fan egentlige, känns ju inte riktigt så värd efter några genomlyssningar. Det mest intressanta är vad han egentligen vill säga med låten? Då tänker jag framförallt på den oerhört tragikomiska utdraget: "He's bad but I'm bader!"
Vad fan vill han egentligen säga med det? Snälla förklara någon!