Dags igen
Jag är på!
Ja men inte fan vet jag... Åk till Indien, rulla in dig i något tyg med bjärta färger och lev med den inhemska befolkningen i en månad. Sen är det bara att slänga sig i Gangesfloden, få ett diplom som säger "Shit, du gjorde det! Du har numera en ren själ, men om du inte stängde igen käften och höll för näsan innan du hoppade i så borde du nog uppsöka läkare." Och eftersom jag känner dig och dina simkunskaper så fick du väl din första kallsup efter en halvmeters vadande. Sen, efter att du plaskat runt där i vattnet under dyk-inte-från-kanten-skylten och dragit på dig gud vet vad för sjukdomar, så kanske du bestämmer dig för att skaffa en sån där fräck tatuering med ett tecken som du inte har någon aning om vad det betyder. Men den ska vara det permanenta minnet av när du gjorde valet att göra ditt liv så jävla mycket mer spännande och värdefullt än alla andras (killen som gjorde tatueringen som sträcker sig från din axel ner till din handled sa att stod för styrka, vilja och liv. Men egentlien så var det bara en reminder av hans inköpslista som hans fru skickat med honom till jobbet). Så, nu sitter du på planet hem till Sverige hepatit A-,B-,C- och gulsotssmittad och hostar blod. Sedan lyckas du få alla på planet att hata hela denna misär som utgör dig eftersom dina kontrollerade tarmrörelser inte är vad de en gång var. Till råga på allt är du, din jävel, inlindad i ett tygstyckte som får Di Levas garderob att se grå och trist ut. För att toppa av som grädden på moset så väljer du flaskvatten när den indiska flygvärdinnan står och rabblar det du tror är menyn; "curry, pickles, ris, flaskvatten och nya sandaler till barnen". Men som bajsmacka på posten så du får senare lära att texten som står skriven över hela din högerarm är en minneslapp till en senil indier. Nä du Fredrik, jag tror vi skiter i Indien.
Jag har hört att Die Hard finns på DVD...
